Efter skalvet i Granada: så förändrar drönare skadeanalysen av byggnader

Natten mot lördagen den 15 augusti skakades provinsen Granada av ett jordskalv med magnituden 5. Enligt spanska Instituto Geográfico Nacional låg epicentrum vid Alhendín, söder om provinshuvudstaden; enligt preliminära värden låg härden nära ytan. Skalvet kändes ända till Sevilla och Madrid och i stora delar av Costa del Sol.

Enligt den andalusiska regionregeringen skadades ingen. Bilden efter de första timmarna är ändå tydlig: över 200 samtal till 112, ett hundratal räddningsinsatser i Granada och flera personer som fick befrias ur hissar som fastnat. Framför allt rapporterades sprickor i fasader, nedfallna fasaddelar och bråte på trottoarerna.

Junta de Andalucía har utlyst beredskapsnivå 1 i sin jordbävningsplan och aktiverat en grupp arkitekter som besiktar skadorna på byggnaderna. Därmed börjar den fas som följer efter varje skalv och sällan hamnar i rubrikerna: den systematiska kontrollen av hundratals byggnader efter skador som inte syns från gatan.

Problemet efter skalvet: att se utan att utsätta sig för fara

Ett skalv av den här storleken lämnar sällan raserade hus efter sig, men väldigt många öppna frågor. Är sprickan i fasaden ytlig eller strukturell? Har något på taket lossnat som faller vid nästa vindby? Det är just för detta myndigheterna uttryckligen varnar efter sådana händelser: för taklister, balkonger och murkrön där delar kan lossna.

Det klassiska svaret på de här frågorna är omständligt. Byggnadsställning eller skylift, avstängda trottoarer och en besiktningsman som går igenom varje fasad för sig. För en enskild byggnad är det genomförbart. Med hundratals drabbade objekt i flera kommuner blir det en flaskhals, och varje dags väntan innebär en dags ovisshet för ägare och boende.

Vad drönaren klarar i det här läget

Drönarstödd skadeanalys av byggnader tar sig an just den flaskhalsen. En plattform i företagsklass som FANTM 4TD fångar en byggnad med flera våningar fullständigt på några minuter, utan att någon behöver gå upp på ett tak eller resa en byggnadsställning.

• Detaljbilder från säkert avstånd: telekameran med upp till 112 gångers hybridzoom synliggör hårfina sprickor, lösa takpannor och skadade anslutningar, medan farkosten håller sig långt från byggnaden. Ingen behöver ställa sig under en fasad som kan sitta löst.
• Radiometrisk termografi: nya sprickor släpper ofta in fukt långt innan en fläck syns inomhus. Värmekameran visar sådana fuktzoner och köldbryggor över hela ytan, och varje pixel ger ett temperaturvärde.
• Georefererad dokumentation: RTK-stödda bilder med en lägesnoggrannhet på omkring tre centimeter placerar varje skadeställe exakt på byggnaden. Tillsammans med tidsstämpeln blir det en granskningsbar bildserie som håller även veckor senare.
• Jämförbarhet över tid: flygs samma rutt igen senare kan man belägga om en spricka rör sig eller är stabil. Det är ofta just den frågan som avgör reparationens omfattning och kostnad.

Efter ett skalv är det inte den vackraste bilden som räknas, utan den mest tillförlitliga: med mått, position och tidsstämpel, tagen innan något repareras, putsas över eller ifrågasätts.

För försäkring och fastighetsförvaltning: bevisfrågan

För försäkringsmäklare och skadereglerare är tiden avgörande. Skador som dokumenteras först veckor senare går att ifrågasätta: fanns sprickan redan tidigare? Kommer skadan verkligen från skalvet? En bildserie per objekt, flugen i nära anslutning till händelsen och georefererad, besvarar de frågorna innan de ställs.

Fastighetsförvaltningar och ägargemenskaper står efter en sådan händelse inför en annan uppgift: många byggnader, lite tid och en begränsad budget. En flygdag kan täcka flera objekt i ett bestånd och ger en prioriterad tillståndsrapport per byggnad, som underlag för beslutet om var man måste agera först.

Vad drönaren inte ersätter

Lika tydlig som nyttan är gränsen: bedömningen av bärförmågan förblir en uppgift för arkitekter, byggnadsingenjörer och behöriga myndigheter. I Granada sköts den av den arkitektgrupp som regionregeringen har aktiverat. Drönaren ersätter inte den bedömningen. Den levererar underlaget för den: snabbare, mer fullständigt och utan risk för dem som besiktar.

Skalvet i Granada kändes tydligt även på Costa del Sol, från Estepona via Fuengirola till Nerja. För ägare, förvaltare och mäklare i regionen är det ett bra tillfälle att ha byggnadens skick dokumenterat innan nästa händelse väcker frågan om hur det såg ut tidigare.

Uppgifter om händelsen enligt Instituto Geográfico Nacional (IGN) och Junta de Andalucía, per den 16 augusti 2026.